Trygghet

Trygghet kan definieras som den subjektiva känslan för risken att utsättas för brott eller ordningsstörningar. Begreppet säkerhet kan användas för den faktiska risken att utsättas för brott eller ordningsstörningar.

Utifrån ovanstående kan en människa känna sig otrygg trots att risken är liten för att utsättas för brott, liksom att en människa kan känna sig trygg trots att det finns en överhängande risk att utsättas för detsamma.
Stiftelsen Tryggare Sverige har tagit fram 4 faktorer som påverkar individers trygghet, vilka kan ligga till grund för ett trygghetsskapande arbete.

Individens känsla av kontroll

Handlar om formell och informell kontroll. För att stärka detta är det viktigt att utforma den fysiska miljön på ett sätt som skapar en egen kontroll av en miljö men också att andra människor vill befinna sig på en plats, för ökad social kontroll. Det handlar om ett  situationellt brottsförebyggande. Detta kan vara allt från god belysning och klippta träd och buskar till att platser aktiveras och förutsägbarhet skapas i miljön.

Tillit till samhället och andra människor

Det är viktigt att sköta om det fysiska miljön. Det handlar till exempel om klottersanering, åtgärda skadegörelse, städning och parkskötsel. Det handlar också om att bra stöd och hjälp erbjuds de människor som drabbas av brott. Vikten av att sköta om den fysiska miljön betonas i Broken Windows teorin. En miljö som eftersätts, tenderar få skadegörelse som ökar över tid, som i sin tur kan skapa ökad otrygghet.

Anhöriga och andras säkerhet

Människors känsla av otrygghet påverkas om andra personer uppfattar situationer som riskabla, löper risk att utsättas för brott eller har utsatts för brott. Andra människors oro och säkerhet spelar en roll för en individs egen trygghet. Även massmediers och/eller sociala mediers rapporteringar av brott kan påverka en persons uppfattning om risken att utsättas för brott. 

Individens tro på sin egen och andras förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.

Människors ålder, fysiska styrka, funktionsnedsättningar och socioekonomiska förutsättningar kan påverka deras trygghet.

Nationella och lokala trygghetsundersökningar

Varje år mäter Brottsförebyggande rådet ett urval av medborgares utsatthet för ett antal brott samt deras känsla av trygghet i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU).
Nationella trygghetsundersökningen hittar du här
Undersökningen kan tas fram på lokalpolisområde/stadsdelsområde. Det går även att jämföra resultaten över tid.

Stockholms stad publicerar en trygghetsmätning vart tredje år. Undersökningen omfattar utsatthet för brott, upplevelser av ordningsstörningar och upplevelse av trygghet eller oro redovisas ända ner på 12 delområden i Södermalms stadsdelsområde.
Aktuell trygghetsmätning hittar du här